I boken Vem är Björn och vem är Benny av Fredrik Lindström & Hasse Pihl kan man läsa en massa intressanta saker. Boken tar upp många saker som man själv funderat på länge. Men där är ett specifikt kapitel som jag vill umärksamma. Den går under rubriken: Varför lägger de på luren utan att säga hej då i amerikansk TV?
I det kapitlet får man reda på varför det kommer sig att man faktiskt inte säger hej då. Sen radar Pihl och Lindström upp ett gäng andra exempel. Några av de kan ni läsa här nedan. Men jag tycker absolut att ni ska läsa hela boken – för den är underbar.
- Man beställer alltid en drink på en bar, men man dricker i regel aldrig upp den. Varianter kan dock förekomma: det är tillåtet att svepa det första glaset och sedan, efter automatisk påfyllning, strunta i att dricka ur det andra glaset.
- Det stannar alltid en taxi om man signalerar, men ingen betalar när de kliver ur.
- Bilar startar alltid med en gång när någon sätter sig i förarsätet. Nycklarna sitter alltid i. Bilarna är heller aldrig låsta (vilket i och för sig inte är konstigt eftersom nyckeln alltid sitter i rattlåset).
- Bordsplaceringen skall vara sådan att ett segment av bordet alltid måste vara ledigt (för att underlätta det praktiska filmandet). Detta fenomen har lett till att medelamerikanen numera låter en gavel vara tom vid sitt matbord, oavsett hur många som sitter och trängs vid bordet.
- Alla bostäder saknar hall, man kommer alltid direkt in i lägenheten (för att underlätta det praktiska filmandet).
- Om man gör upp om en date, så behöver man aldrig ta reda på mötesplatsen eller ens efternamnet på tjejen, man hittar henne ändå. Det föreslagna klockslaget passar också alltid (“I’ll pick you up at eight“). Om man nu ska ringa någon behöver man inte heller telefonnumret till vederbörande, även om man aldrig träffats förut (“I’ll call you later, babe“)
