Alla älskar monster. De kommer i alla former och skepnader, gärna från garderober, träsk, andra planeter eller från utrymmet under din säng. Alla har också en sak gemensamt: De vill göra dig illa! Därför har vi på Filmstar startat med Monstersöndag. Här kommer vi ta upp filmer med olika monster och även fakta samt andra intressanta saker om dem. Man vet aldrig vilken matnyttig information man kan få här helt enkelt.
Okej jag vet att det är måndag och inte söndag. Men tack vare en tripp till Skåne så hann jag inte skriva monstersöndagen igår. Men istället kommer den idag, i form av en zombiespecial!!
Zombies… ja vad ska man säga egentligen? De kommer i många olika format. Vissa är snabba, andra är långsamma, några är smarta en del används som husdjur och det finns dom som är skapade från voodoomagi. Där finns helt enkelt en zombiesort för alla. Idag tänkte jag kolla lite närmre på de levande döda och du är välkommen att följa med på resan.
Vi skruvar tillbaka tiden lite. Året är 1932 och regissören Victor Halperin är i fullgång med inspelningen av White Zombie (gratis på Headweb) – filmen som sägs vara den som banade vägen för zombiefilmerna. Dock handlar inte det här om de blodtörstande varelserna som för det mesta förknippas med zombierna. Nej här befinner vi oss på Haiti och vi vet väl alla vad som händer där? Just det. Voodoo. I White Zombie möter vi Murder Legendre (Bela Lugosi med det coolaste skurknamnet i historien). Han använder sig av just voodoo för att ta över människors hjärnor och tvinga dem till slavarbete. Mestadels får zombierna jobba med att plocka sockerör. Fast det dröjer inte länge tills han använder de till mer morbida saker.
Så med andra ord är zombierna inget annat än levande människor som blivit hjärntvättade. Så hur gör man då för att ha ihjäl dom? Det behöver man inte. Det räcker att slå ihjäl voodoomästaren. Hur enkelt som helst – och man slipper döda hordvis med varelser som inte fattar bättre.
Det här är en film med ordentlig kultstatus. Regissören Halperin hoppade av mitt i inspelningen och filmen höll på att haverera. Men då hoppade Bela in som regissör och slutgjorde filmen. Tur det, för annars kanske Rob Zombie hade kallat sitt band för något heeeelt annat.
Spola fram några år till 1968 till George A. Romeros kultklassiker Night of the Living Dead (även den gratis på Headweb). Filmen som mer eller mindre ligger bakom Zombierna vi känner till idag. Långsamma, döda med en försmak för människohjärnor. Enda sättet att stoppa dom är att avlägsna deras morbida hjärnor. Alla tillhyggen är välkomna – hagelgevär, yxor osv. Här är det ingen voodoomästare som styr dem. Nej de är skapade efter att det kommit radioaktivt avfall från rymden – ett virus med andra ord.
Det var den här filmen som gjorde att zombiefilm blev en subgenre till skräckfilmen. Det kan vi allt tacka Herr Romero för.
Detta är de två sorterna av zombies som vi oftast ser på film. Visserligen domineras genren av de köttätande zombierna. Men då och då ploppar voodoo-zombien fram. Som exempelvis i The Serpent and the Rainbow från 1988 (gjord av skräckmästaren Wes Craven). Men handen på hjärtat – visst är det de köttätande vi gillar mest? Klart att det är lite mer mystik med voodoo – men blod smäller alltid högre.
Under åren har zombierna gått igenom olika faser. Vi har sett dem strippa i Zombie Strippers! Vi har sett dem vara betjänter (och älskare) i Fido. I 28 dagar senare och ett gäng andra filmer så är de supersnabba (i filmen Dance of the dead är de så snabba att de bokstavligt talat springflyger upp ur gravarna). I independentrullen Zombie Gang Bang (ingen film som jag rekommenderar) så våldtar de människor och vi har sett dem tendera vara smarta i Land of the Dead (det hela började väl egentligen med Bub). Det här är bara en bråkdel av vad vilka versioner det finns – men alla har en sak gemensamt. De gillar människokött och de dör om man avlägsnar deras huvud.
Tack vare alla dessa underbara zombiefilmer som finns så vet vi hur vi ska gå tillväga om just en sådan epidemi skulle bryta ut. Eller hur?
