Regi: Harald Zwart
Manus: Michael Soccio
Genre: Komedi
Skådespelare: Jackie Chan, Jaden Smith, Taraji P Henson mfl.
Längd: 140 minuter
Bioaktuell
Will Smiths son får spela den lille ungen som ska lära sig sparka stjärt i Kina när det är dags att uppdatera Karate Kid från 80-talet.
Karate Kid är en trilogi som jag håller varmt om hjärtat (nej, jag räknar inte med skitfilmen med Hilary Swank). Så först var jag oerhört skeptisk mot den här filmen. Men när jag väl såg den så smälte jag. Alla mina fördomar rann bort. För att vara en remake så är den riktigt bra.
Många saker känns igen från Karate Kid som kom 1984. Mobbingen, kärleken, den goda snurriga tränaren och hans onda stenhårda nemesis. Saker som jag förknippar med originalfilmen. Där är även några sköna blinkningar till den också. Som vid ett tillfälle – som man även kan se i trailern – sitter Mr. Han (Chan) med två ätpinnar och störs av en fluga. Man tror att “nu jäklar kommer han köra en Miyagi som heter duga och fånga flugan”. Men man har moderniserat filmen och Han slår således ihjäl flugan med en flugsmälla.
Jackie Chan har sina svackor i den här filmen. Det går inte att komma ifrån. Han är ju inte direkt någon Pat Morita. Men det har han även till sin fördel. För Jackie är ju allt lite spänstigare än vad just Pat var. Därför är det underbart att se honom i action. Där är en underbar scen med Jackie mot ett gäng ungar som hoppat på Jaden Smiths karaktär Dre. Det hade varit underbart att se lite mer sånt.
Jaden Smith fungerar också – men han kör lite för hårt på att vara som sin pappa. Vilket troligtvis kommer funka bättre om några år.
Summan av kardemumman blir att det här är en riktigt bra film. Visst vissa scener känns sjukt långa – som montagen Erik nämnde. Men filmen står stadigt och stabilt. Sen är ju den nya “tranan” episk! Det enda jag stör mig riktigt mycket på är filmens titel. De borde kalla den för Kung Fu Kid istället. För Karate Kid ger helt fel vibbar.
Det här vill jag allt se mer av – en uppföljare kankse?
